Över två miljarder människor världen över använder smartphones idag. Enligt rapporten Global Mobile Market Report 2017 från Newzoo används smartphones i vissa länder av över 70 procent av befolkningen. Siffran är 72,2 procent i Sverige, 69,3 procent i USA och 68,8 procent i Nederländerna och Tyskland … Inom marknadsföring brukar man prata om att följa människors uppmärksamhet. I nuläget är det smartphones som har vår uppmärksamhet, även när det gäller att lära oss saker. Därför bör du använda mobilappar när du skapar och delar utbildningsinnehåll.

Smartphones och mobilappar har dock sina egna för- och nackdelar som man bör både känna till och dra nytta av. Så här kan du ta dig an utmaningen!

Microlearning och rapid learning – ju snabbare desto bättre?

En av de aspekter som kursdeltagare är mest missnöjda med är att kurserna tar lång tid och är tråkiga. Oavsett om det gäller en endagskurs i ett klassrum eller en så kallad traditionell e-utbildningsmodul minns deltagarna bara hälften av innehållet. Mobilapparna är perfekta för innehåll i små portioner!

Rapid Learning Micro-learning
Definition Förenklad metod för e-utbildningsproduktion där innehåll snabbt kan skapas Utbildning uppdelad i mikrosekvenser där man utnyttjar verktyg som deltagaren använder i sin vardag
Längd 15-20 minuter 30 sekunder till 3 minuter
Fördelar Snabb produktion och inlärning
Lätt att använda
Lekfullt
Flexibelt
Lättillgängligt
Engagerande och motiverande
Fokuserar på det viktigaste
Nackdelar Allmänt innehåll utan närmare detaljer
Inte anpassat efter deltagaren
Starkt förenklat

Microlearning via video

Enligt Nielsen var YouTube den tredje mest använda appen 2016, med 113 778 000 unika användare. Bara Facebook och Messenger hade fler. Det är allmänt känt att videoklipp ersätter text i alla tänkbara sammanhang.

Även om de flesta HR-avdelningar och utbildningsansvariga har provat och godkänt digitala utbildningslösningar för sina medarbetare är många fortfarande tveksamma till om de är effektiva. Men vem har inte tittat på en YouTube-video för att lära sig hur man utför en åtgärd i Excel, Word eller något annat välkänt program? När man har ett omedelbart behov av att lära sig någonting är video ofta det snabbaste sättet.

Korta utbildningsfilmer kan också vara en lösning om deltagarna kämpar med alltför späckade scheman. Om utbildningsavdelningen vill locka till sig och behålla begåvade medarbetare måste de anpassa sig till teamens scheman. Med tanke på att över 300 timmar video läggs upp på YouTube varje minut och att appen har en miljard användare kan vi nog vara rätt säkra på att video är ett effektivt format! Internetanvändarna föredrar det framför andra format, och utbildningssektorn bör anpassa sig efter det.

Idag kan nästan alla skapa ett videoklipp och lägga upp det på nätet. Lösningar där användaren i ett och samma verktyg kan skapa en video med ett manus, en mall, text och bilder är däremot mer sällsynta. Det behövs ofta flera olika program för att skapa en microlearning-utbildning. Det handlar inte om att spela in informationsvideor, utan om att skapa hela kurser med pedagogisk förankring.

Spelifiering – mirakelreceptet för engagerade deltagare?

Vi såg det alla med Pokemon Go: det går snabbt att låta sig uppslukas av ett spel! Med ett kul material kan du lätt engagera en grupp människor.

Spelifieringen, som slog igenom 2009 med Foursquare och dess system med utmärkelser, har spridit sig till många aspekter av arbetslivet, i synnerhet utbildning. Det ingen hemlighet att vi lär oss mer ju mer vi deltar. Det är som Benjamin Franklin sa: ”Berätta för mig och jag glömmer. Undervisa mig och jag kommer ihåg. Involvera mig och jag lär mig.” Spelifierade inslag i utbildningsverktygen har alltså verkligen ett mervärde för den som ska lära sig.

Spelifiering innebär att vissa koder som är typiska för spel läggs till i en utbildningsmodul utan att man förändrar de pedagogiska målen. Det kan röra sig om utmärkelser som i Foursquare, klassificeringar, belöningar, poängsystem, utmaningar osv. Vi måste skilja mellan spelifiering och ”serious games”. Det förstnämnda innebär att spelmekanismer integreras i utbildningen, medan det sistnämnda är spel i ordets rätta bemärkelse, men med en pedagogisk dimension.

Att spelifiera behöver alltså inte innebära att omvandla e-utbildningen till ett tv-spel, utan handlar mer om att skapa en engagerande upplevelse som ger mersmak.

De som ska spelifiera en utbildning eller skapa ett serious game har många utmaningar framför sig:

tvecklingsprocessen är lång och kostsam eftersom spelet måste hålla en så hög kvalitet att det lockar en målgrupp som är vana vid att spela dagligen. Fördelarna är många, men förberedelsearbetet måste vara perfekt genomfört.
Bra inlärningsappar att inspireras av

Som avslutning kommer här en lista över utmärkta inlärningsappar att hämta inspiration ifrån:

  • Memorado: 8 miljoner användare ger sina kognitiva förmågor ett lyft med den här appen.
  • Babbel: världens ledande språkinlärningsverktyg med 14 språk som utformats av språkexperter.
  • Lynda: beställningsapp för färdighetsträning som köptes upp av LinkedIn 2015.
  • Artie’s World: här kan barnen följa med Artie och den magiska pennan på äventyr, och lära sig nya saker varje dag.
  • SkillCatch: Talentsofts utbildningsapp som gör det lättare att skapa användningsklara utbildningsmoduler där en expert effektivt överför sina kunskaper via videosekvenser.