Den senaste politiska debatten kring det franska presidentvalet och parlamentsvalet i Storbritannien har varit något förvirrande. Vi har dels fått veta att 500 000 statliga tjänstebefattningar ska bort samtidigt som 10 000 poliser och 20 000 lärare måste anställas. Det är nästan som om man förhandlade om priser på en marknad. Kort sagt handlar det om ett budgivningskrig. Problemet är att de överhuvudtaget inte har gett någon förklaring till varför. Vilket slags socialt projekt ingår dessa människor i? Exakt vilken typ av jobb kommer att skapas? Vilka typer av profiler kommer att anställas? Vilka färdigheter behöver de utveckla? Vad kommer att hända med alla dem som redan arbetar inom dessa yrken?

Chefer och personalchefer står inför samma utmaningar överallt. För mig utgör det enda problemet själva projektet i sig.

Alla växande företag ställs inför valet att antingen optimera sin organisation avsevärt eller anställa fler medarbetare då de annars kommer att drabbas av en alltför stor arbetsbörda. T.ex. har Talentsoft fördubblat sin storlek på bara 18 månader mellan 2015–2016. Dock innebär inte en fördubbling i storlek automatiskt en en dubbelt så hög effektivitet över en natt.

För det första kommer företaget att förlora i produktivitet.

Det tar tid att välkomna alla nya medarbetare. Vem ansvarar för allt detta? – Veteranerna. De måste lägga sina vanliga projekt åt sidan för att introducera de nya teammedlemmarna.

När dessa väl har välkomnats måste de integreras i själva organisationen. Det är omöjligt att uppnå en hög effektivitetsnivå direkt. Alla organisationer behöver tid innan de kommer upp i samma hastighet som tidigare. För att integrationen ska lyckas måste cheferna ha erfarenhet av hur sådana nya situationer hanteras.

Slutligen måste arbetsplatskulturen byggas upp igen. Oavsett hur stort eller litet företagets är förändras kulturen när det expanderar. Detta innebär att både företagets kultur och organisationen måste omdefinieras.

Dessa steg riskerar att få företaget att gå omkull eftersom de är tidskrävande och ansträngande och stjäl tid från medarbetarnas andra projekt.

För att företaget ska kunna klara dessa utmaningar måste rekryterarna ta sig tid att planera inför dessa problem. Annars blir företaget bara stort i förhållande till antalet medarbetare och kommer att styras av en Excel-fil som upplyser om när det är dags att anställa fler medarbetare. Det finns ingen poäng i att vidta några personalåtgärder (i synnerhet när det handlar om rekrytering) om det inte finns någon tydlig framtidsbild.

Enligt mig sker meningsfulla åtgärder när:

  1. Det finns en tydlig idé om vilka profiler och vilka färdigheter som behövs;
  2. Syftet med projektet är tydligt;
  3. Det finns en förmåga att skapa kollektiv intelligens.